Supermänniskan är bara en illusion

Ingen kan klara av alla krav som ställs i arbetslivet, men alla är vi bra på något. På arbetsplatserna behövs nytt tänk för att behandla psykisk belastning, säger Elos överläkare Liisamari Krüger.

Arbetslivet innefattar många faktorer som belastar den psykiska hälsan. Arbetet är i allt större utsträckning expertarbete, där resultatkrav och allt oftare också kundservice kombineras. Det är ständig brådska, tillgänglighet förväntas vid alla tider, arbetsredskap och omvärlden förändras i snabb takt.

– På arbetstagare ställs till och med rätt obegränsade krav i dag. Unga har oändliga valmöjligheter och de vill förverkliga sig själv också i arbetet. Traditionella karriärer som sträcker sig från den första stadigvarande arbetsplatsen till pensionsåldern finns knappast längre. Man måste vara beredd att ständigt utbilda och forma sig, säger Arbetspensionsbolaget Elos överläkare Liisamari Krüger.

Orsaker som beror på psykisk hälsa är nu de som oftast leder till invalidpension. Depressionsrelaterade pensioner både bland kvinnor under 35 år och kvinnor över 60 år har ökat betydligt de senare åren. Nu är det skäl att se över praxisen på arbetsplatsen på ett helt nytt sätt.

– Man måste till exempel kunna lindra ungas rädsla för att misslyckas. Allt jobb passar inte alla, men alla är vi bra på något. Unga är mycket känsliga när de kommer in i arbetslivet och kan ta ett enstaka misslyckande mycket hårt. Man kunde ta hjälp av en arbetslivscoach för att hitta sina färdigheter och styrkor.

Se det positiva

Krüger ser att förebyggande och hälsofrämjande åtgärder är viktiga på arbetsplatsen. Det lönar sig att skapa en öppen och förtroendefull anda, så att var och en kan prata med chefen utan att vara rädd för att mista jobbet. I en bra företagskultur ingår det att man aktivt ger feedback på arbetet, att man säger ”Det där gjorde du bra”, ”Tack!” eller ”Du hade säkert glömt det här av misstag?”.

– Det lönar sig att redan vid rekrytering ta upp arbetsplatsens praxis om man av någon orsak börjar känna att det är för mycket. Det ska vara naturligt, enkelt och positivt att vända sig till sin chef, inte en anmälningsskyldighet. Unga anställda kunde dra nytta av någon form av tutorverksamhet, där de regelbundet kunde ventilera sina tankar.

Krüger nämner särskilt ett försök, där arbetstagarna fick gå till en arbetspsykolog på grund av vilka belastande faktorer i livet som helst. Situationerna kunde lösas fort och servicen betalade sig snabbt tillbaka, eftersom sjukfrånvaron minskade. Sjukskrivning på grund av psykiska symtom ska enligt Krüger alltid övervägas mycket noga.

– Låt personen hellre vara på jobb än att skicka hem hen. Det är alldeles fel medicin, om symtomen inte kräver till exempel sjukhusvård. Arbetet kan vara rehabiliterande, om man tar bort sådana element som belastar mest. I en situation där kundservice känns tungt och man har andra bekymmer att tänka på kunde kanske kundserviceuppgifterna lämnas bort från arbetet.

Om arbetstagaren blir sjukskriven ska arbetsplatsen visa aktivt intresse: berätta att arbetstagaren behövs och saknas på jobbet och fråga vad man kan göra för att hen ska återgå till jobbet snabbt.

Arbete är värdefullt

Unga personers invalidpensioner relaterade till psykisk hälsa är i huvudsak tillfälliga och betalas ut så att säga som rehabiliteringsstöd. Förutsättningen för rehabiliteringsstöd är att man oavbrutet har varit borta från studier eller jobb på grund av sjukdom.

– Situationen vittnar om att det finns en växande grupp unga som har varit utanför arbetslivet i minst ett år på grund av vacklande psykisk hälsa och nu ansöker om invalidpension.
Krüger anser att antalet invalidpensioner relaterade till psykisk hälsa kan minskas, om man tillsammans funderar på lösningar ur olika synvinkel.

– Det är viktigt med utredningar bland annat inom hälso- och sjukvården, på arbetsplatser och i samhällets stödfunktioner. Arbetspensionsbolagen har själva och i samarbete med FPA analyserat eventuella ”problemområden” och strävar efter att till exempel få med kompetens inom bedömning av arbetsförmåga i företagshälsovård och offentlig sjukvård.

Liisamari Krüger påminner alla unga som ska inleda sitt arbetsliv att allt arbete är värdefullt. Livet är inte bara jobb, men det att man jobbar ökar enligt undersökningar både livskvalitet och välbefinnande.

– Godkänn dig själv som du är och lita på framtiden. Det finns mycket gott i oss människor och tillsammans kan vi lösa också stora problem.

En kvart fridlyst tid

• Frånvaro på grund av överbelastning kan minska om man aktivt försöker komma ihåg det på arbetsplatsen.
• Samtliga arbetstagare ska ges omsorgsfull introduktion i arbetet och deras arbetsbild och målsättningar ska vara klara hela tiden.
• Alla typer av osäkerhet belastar.
• Feedback ska ges aktivt och med låg tröskel. Chefen kan visa sitt förtroende med små gärningar, med tummen upp eller ett tack. När man har förtroende för varandra och har en fri anda på arbetsplatsen, är det lättare för arbetstagarna att ta upp även större saker.
• Var och en skapar för sin del arbetsplatsens anda, men chefens roll är stark. Korridorsnack gör oftast skada för andan, och ärendet når inte fram till den person eller upp den nivå som det borde.
• Det är bra om chefen regelbundet tar låt säga 15 minuter för att prata öppet och förtroendefullt med sina teammedlemmar, ställer öppna frågor och eventuellt för sin oro på tal om hur den enskilda arbetstagaren orkar. Tidigt stöd i form av samtal i god anda hör till vardagen på alla företag.
• Det är ett känt faktum att framgångsrika ensamföretagare redan från början har lärt sig att uppmärksamma sig själv. Mer information ger till exempel de lokala företagarföreningarna.
  
  Källa: Liisamari Krüger, Elo.