Fennia x Framtidens stjärnor: ”Boccia är för närvarande den enda sport som jag kan spela och utöva”

Fennia stöder Finlands Paralympiska Kommittés grupp Framtidens stjärnor. I den här artikeln skildrar vi gruppens idrottares berättelser och tar del av deras framtidsmål. Först ut av de framtida stjärnorna 2025 är gruppens nya paraboccia-trio, som redan nått internationella framgångar.

Den paralympiska bollsporten paraboccia för i synnerhet idrottare med svåra funktionsnedsättningar spelas på hög nivå i Europa och finns sedan 2025 återigen med bland grenarna som Framtidens stjärnor representerar.

I början av året valdes tre av de nuvarande finska toppnamnen inom precisionsbollsporten till gruppen. Saila Luumi från Vanda, Vivi Virtanen från Hyvinge och Antti Eemeli Huttunen från Helsingfors har skördat framgångar i FM-serien i paraboccia och redan tävlat på internationell nivå.

Trion har en lovande framtid inom sporten, och berättar nu vad som är det bästa och mest utmanande med paraboccia.

Samma spel, olika spelstilar – klasserna för med sig särdrag till paraboccian

Boccia är ett precisionsbollspel som påminner om petanque, där spelarens mål är att spela sina egna bollar (blåa eller röda) så nära som möjligt en vit målboll som kallas jack. Sporten kräver god precision och koncentration.

Boccia kan spelas genom att kasta eller sparka bollen, eller genom att använda en rullramp och en spelassistent. Boccia är särskilt lämpligt för personer med svår funktionsnedsättning och är en av de mest populära hobby- och tävlingsidrotterna för personer med rörelsenedsättning i Finland.

Saila Luumi spelar i klass BC2, där bollarna kastas för hand på fältet och det inte finns någon spelassistent.

– Paraboccia utformades ursprungligen för personer med en CP-skada, och det är också mitt funktionshinder. Jag tar själv bollen från en bricka som är fäst vid min stol och kastar den för hand ut på planen. I vår klass kan det dock inte finnas en ”för lindrig” CP-skada. Till exempel hemiplegiker (personer med ensidig CP-skada) får inte alls klassificeringen”, säger Luumi.

Enligt Luumi gör CP-skadan spelet svårare, eftersom den mentala aspekten har en särskilt stor inverkan på kastandet.

– När man spänner sig spänns musklerna av tanken. Det gör stor skillnad i tävlingssituationer. Du måste kunna kontrollera spänningen på något sätt, för den mentala sidan är verkligen avgörande.

I Antti Eemeli Huttunens klass BC4 spelar man genom att kasta bollen med handen, precis som i Luumis klass.

– Jag har en ryggmärgsskada, tetraplegi. På grund av de många skadorna i halsryggen är det svårt att kontrollera mellankroppen och armarna, berättar Huttunen, som spelar boccia för tredje säsongen.

I paraboccias rampklass ingår även ett redskap i sporten, men för kastarna handlar det om musklerna och rörelsen i kroppen.

– Varje kast är olika. Framsteg kommer genom upprepning och mycket övning. Det krävs tusentals kast för att spela så konsekvent som möjligt, säger Huttunen.

Vivi Virtanen, som också har tävlat i EM de senaste åren, representerar BC3-klassen för de svårast funktionshindrade. I stället för att kasta bollarna rullar idrottarna dem med hjälp av en rullramp.

– Jag har ett progressivt rörelsehinder, vilket gör att jag har svaga muskler och ingen styrka att kasta med händerna. Så jag använder en två meter lång ramp som påminner om en rutschbana och en spelassistent för att spela.

I BC3-klassen är spelassistentens roll viktig och för med sig en unik laganda till den individuella sporten. Assistenten får dock inte titta på planen eller kommunicera med den tävlande, vilket säkerställer att den tävlande spelar spelet självständigt.

– Min fasta assistent Viivi Pohjasniemi-Läntelä är alltid med och hjälper mig att spela. Spelassistenten måste känna till spelet lika mycket som jag, även om jag har full kontroll över mitt spel. Assistenten fungerar bara som mina händer för att ställa in bollen och rampen. Det kräver starka nerver av idrottaren i det läget, säger Virtanen som nu är inne på sin fjärde säsong.

Förutom utmaningen i att instruera assistenten att göra som spelaren vill i spelet, är också spelredskapen en utmaning för Virtanen.

– Eftersom jag inte kan använda min kropp och mina muskler för att reglera min idrottsliga prestation måste jag känna till spelredskapen riktigt bra. Varje boll är en egen individ – du måste veta hur var och en fungerar. Och veta hur din ramp fungerar.

För vissa ett alternativ, för andra den enda möjliga idrottsgrenen

Av de tre framtida stjärnorna inom paraboccia har var och en hittat till sporten via sin egen väg.

Luumi har mer än 10 års erfarenhet av innebandy med elektrisk rullstol, men för några år sedan började individuella sporter väcka hennes intresse.

– Jag gillar att man i paraboccia kan utmana och utveckla sig själv, och att man bara ansvarar för sig själv. Jag gillade också lagsport väldigt mycket, men som vuxen ville jag bli mer av en individuell idrottare.

Huttunen har stor erfarenhet av olika bollspel från sin ungdom, och precis som Luumi blev han intresserad av individuella sporter senare i livet.

– Jag är inte riktigt säker på vad det var som drog mig till sporten. Kanske beror det på det, att man inom den individuella idrotten kan förverkliga sig själv och utvecklas genom sina egna handlingar. Bollspel och att göra poäng ger dig en känsla av att lyckas. Spelet får dig helt enkelt på kroken, när du har fattat spelets idé.

Huttunen betonar att boccia som en taktisk och teknisk sport är en multidisciplinär gren.

– Behovet att utvecklas kommer säkert inte att upphöra med en gång. Du kan spela det här i flera år och fortfarande utvecklas.

Virtanen å andra sidan menar att han började med boccia för att han inte riktigt hade några andra alternativ.

– Boccia är för närvarande den enda sport som jag kan spela och utöva. Det bästa med sporten är att den finns. Att det finns en sport där jag kan utveckla mig själv, idrotta och tävla – för att visa andra att jag kan vara bra på något.

Mål för Los Angeles 2028

Finland har deltagit i paraboccia under de paralympiska spelen även tidigare – senast vid de paralympiska spelen i Peking 2008.

Saila Luumis meriter inkluderar redan till exempel bronsmedaljen som hon vann i den internationella World Boccia Challenger-turneringen 2024, vilket var Finlands första parabocciamedalj på internationell nivå någonsin.

Virtanen och Huttunen var också framgångsrika i den internationella turneringen, där båda spelade fram till bronsmatcherna.

Nästa internationella World Boccia Challenger-turnering äger rum den 9–16 maj på Liikuntakeskus Pajulahti i Nastola, Lahtis. Alla idrottare är för närvarande starkt fokuserade på den.

Framtidens stjärnor-gruppen förbereder sig för nästa utmaning, men också för framtiden på internationell nivå. Många av idrottarna i Framtidens stjärnor-gruppen har också tagit sig till paralympiska spelen. Vid de senaste paralympiska spelen i Paris 2024 tävlade gruppens alumnifriidrottare Iida Lounela och Vilma Berg.

– Jag förväntar mig av Framtidens stjärnor-gruppen att få reda på vilken fysisk nivå jag befinner mig på, och att på något sätt kunna mäta utvecklingen, säger Luumi.

Förutom varje gruppmedlems idrottsträning tränar gruppen också fysik och växer som idrottare på den psykologiska sidan. Vivi Virtanen säger att hon i synnerhet ser fram emot allt som Framtidens stjärnor har att erbjuda utanför träningen i det här skedet av hennes idrottskarriär.

– Jag kan säga för oss alla att målen finns i Los Angeles 2028. Jag hoppas att gruppen ska ge oss mer kraft och resurser för att nå det målet och att vi ska få bästa möjliga utgångspunkt för att nå våra egna mål, säger Huttunen.