Fennia x Framtidens stjärnor: Aaron Hänninen har ett tydligt mål i sikte i hockeyrinken

Fennia stöder Finlands Paralympiska Kommittés grupp Framtidens stjärnor. I den här artikeln skildrar vi gruppens unga idrottares berättelser och tar del av deras framtidsmål. Från gruppen 2023 presenterar vi nu paraishockeyspelaren Aaron Hänninen.

– Träna så att jag en dag kan spela i landslagets startuppställning.

Målet kommer snabbt och säkert från den 16-årige paraishockeyspelaren Aaron Hänninens mun när man frågar honom om framtidens förhoppningar och planer.

Hänninen är på väg mot målet i god takt, eftersom han redan har nära samarbete med Finlands landslag, Paraleijonat. Han plockades upp från sin grupp SISU Paraicehockey i Jyväskylä till landslaget när Hänninen var bara 15 år gammal, och denna framtidsstjärna har fått spela i Paraleijonat både i träningsmatcher och i turneringen utomlands.

Drömmar har alltså redan blivit verklighet i spelkarriären, trots att den unge mannen – och Finland ‒ fortfarande har en bit kvar till grenens topp.

– Det är vad jag har hoppats på under hela min karriär, och jag har jobbat hårt för att komma in i landslaget. Min önskan har på så sätt gått i uppfyllelse när jag har fått spela tillsammans med Paraleijonat.

Hobby som hittades via sociala medier ledde till finska mästerskap

Paraishockey, som tidigare varit känd som kälkhockey, har ökat i popularitet i Finland sedan mitten av 2010-talet. Den första nationella paraishockeyturneringen spelades mellan tre lag 2019. FM-serien Parajääkiekkoliiga startade mellan fyra lag 2021. Samma år steg Finland upp på internationell nivå från C-serien till B-serien i VM.

I Äänekoivisto nära Hirvaskangas i Mellersta Finland, omkring 40 kilometer från landskapscentrumet Jyväskylä, upptäckte Aaron Hänninens mamma en annons på Facebook. I annonsen sökte man efter spelare från närområden för kälkhockeylag i Jyväskylä. Aaron Hänninen var då tio år gammal.

Även om Aaron, som har en medfödd skada i nedre extremiteterna, ännu vid den tidpunkten inte hade några särskilda motionsrelaterade hobbyn, hade han alltid tyckt om ishockey. Aaron tror att han säkert skulle ha spelat traditionell ishockey, om han inte hade haft skadan. När Aaron fick en chans att ta sig ut på isen, var han entusiastisk över att få prova sporten.

– Så fort jag satte mig i kälken visste jag att det här var min grej.

De lokala aktiva i Jyväskylä startade slutligen 2017 laget SISU Paraicehockey under Tikkakosken Tikka, en klubb som främst fokuserade på ringette. Klubben kunde erbjuda bättre ispass för laget än vad de större ishockeylagen i Jyväskylä gjorde.

Hänninen, som redan från början har varit med i laget, fick till slut 2022 smaka på framgång med sina lagkamrater när SISU Paraicehockey vann finska mästerskapet vid ligasäsongens slut. Mästerskapet var den andra i ordningen.

– Det var häftigt. Att vi var de bästa i Finland – det är otroligt. Även prisutdelningsfesten var toppen och glädjen stod högt i tak.

Trots framgången har SISU Paraicehockey också fått kämpa med typiska problem för finländska paraishockeylag: det börjar finnas ramar för sporten, men de potentiella spelarna hittar ännu inte tillräckligt in i grenen.

– Det finns tillräckligt med folk på träningar, men det skulle vara trevligt om det fanns ännu fler. I början fanns det nästan fler deltagare än i dag, så ibland kan det vara brist på spelare.

Lagverksamheten erbjuder dock en viktig möjlighet för många på nära håll och längre bort: det finns spelare från hela Mellersta Finland, såsom Kangasniemi, Keuru och Äänekoski, och ibland ända från Lappo i Södra Österbotten.

I laget finns alla slags spelare som tävlar eller utövar sporten, allt från sådana som har en funktionsnedsättning och sådana som inte har den, män och kvinnor, unga och vuxna. Hänninen berättar att man även som ung nog hänger med. Det att en spelare är lite äldre syns särskilt i tuffare tempot.

Idrottarens liv präglar vardagen

Hänninen bor fortfarande i Äänekoivisto och vardagen präglas strikt av sporten. Förutom ligalagets och landslagets träningar och läger berättar han att han på fritiden cyklar, tränar grenkunskaper och stretchar och att han tre gånger i veckan gör fysikträning på gymmet. Huvudcoachen i Paraleijonat leder fysikträningen. Dessutom tränar han en gång i veckan med sin egen fysioterapeut och simmar.

– Om det redan var möjligt att leva som proffs på paraishockey i Finland, skulle jag försöka det, säger Hänninen skrattande.

Eftersom detta ännu inte är möjligt är den unge mannen tvungen att hitta tillräckligt med tid för att studera, och Hänninen håller för närvarande på att avlägga grundexamen i informations- och kommunikationsteknik. Vid sidan av studierna kan den unge mannen i lugn och ro reflektera över planer utanför idrottskarriären och även främja sätten att finansiera sin hobby.

Man vet att själva ishockeyn är en kostsam gren och att paraidrottaren lätt får extra kostnader för bland annat resor och utrustning. Ibland kan man till exempel ha fått stöd från Paralympiska fonden, men även Hänninen har redan i unga år haft att göra med att ständigt ansöka om finansiering.

– Vi tar en taxi till Jyväskylä, klubborna är inte gratis, och jag har varit tvungen att börja förhandla om en ny kälk med potentiella sponsorer, säger han.

Det första priset för bästa spelare i ett internationellt spel i fickan – kommande VM-spel i sikte

Finlands Paraleijonat spelar för närvarande i VM i B-serien i Astana i Kazakhstan. Aaron Hänninen deltar inte än i turneringen. Tills vidare spelas inga ungas VM-turneringar i paraishockey. Idrottare som deltar i de allmänna VM-turneringarna ska vara minst 16 år gamla senast i början av tävlingsåret – ett villkor som Hänninen inte uppfyllde i år eftersom han är född i mars. Han har dock hunnit få erfarenhet av internationella spel.

– Matcherna är tuffa, förstås. Nivån är mycket hög, men jag gillar att det inte är lätt, utan att det finns utmaningar. Från utomlandsresor har det särskilt fastnat i minne då vi spelade en träningsmatch mot Sveriges landslag i Sverige, och jag fick priset för bästa spelare i Finlands lag.

I början av 2023 valdes Hänninen till Finlands Paralympiska Kommittés grupp Framtidens stjärnor. I gruppen kan lovande ungdomar från olika grenar utveckla sina fysiska, grenspecifika och psykiska färdigheter på gemensamma läger i Paralympic Training Center i Pajulahti.

– Det har varit jättetrevligt och jag har lärt mig mycket. Vi tränar hårt på lägren, och det är bra.

I höst har Hänninen dock varit tvungen att vara borta från både sina lags och Framtidens stjärnors aktiviteter, eftersom hans fot varit gipsat i sex veckor efter en fotoperation.

Konvalescenstiden kommer knappast att sakta farten av denne målinriktade idrottsman.

Paraishockey

• Paraishockey spelas i stort sett med samma regler som traditionell ishockey. Den största skillnaden är att man åker skridskor på isen sittandes i en kälke som har två skridskoskenor. Det finns två klubbor: med bladen slår man pucken och med dubbänden stakar man sig fram. Matcherna spelas i en vanlig hockeyrink och speltiden är 3 x 15 minuter.
• Den fartfyllda grenen lämpar sig för sådana spelare med funktionsnedsättning som kan kontrollera sin överkropp väl och har god sittbalans och god funktionsförmåga i händerna. Den vanligaste skadan som en paraishockeyspelaren har är skada på nedre extremiteter, till exempel spelarens extremitet kan ha amputerats till följd av skadan. Personer med ryggmärgsskada kan dock också spela paraishockey. Grenen passar bra för ishockeyspelare som till exempel på grund av knäskador eller andra idrottsskador inte kan spela traditionell ishockey.
• I Finland kan paraishockey även spelas av personer utan funktionsnedsättning. Tillsvidare spelas paraishockey både i hemlandet och i paralympiska spelen i mixade lag av damer och herrar.
• Grenen ingår i programmet för paralympiska spelen sedan 1994. Sverige vann den första paralympiska guldmedaljen, men under senare år har USA dominerat grenen. På internationell nivå spelas även VM och EM samt olika turneringar.
• I Finland finns fyra lag som spelar i FM-serien Parajääkiekkoliiga: SISU Paraicehockey (Jyväskylä), TPS Paraicehockey (Åbo), Kiekko-Nikkarit (Riihimäki) och Kiimingin Kiekko-Pojat (Uleåborg). Grenverksamheten har nyligen startat även under Tampereen Ilves. I hemlandet ordnas också enskilda turneringar och läger med låg tröskel.

Foto: Esa Jokinen