För närbutikerna – undantagstillståndet ökade uppskattningen av närtjänster

Den annorlunda våren förändrade hemmens konsumtionsvanor och fick många att uppskatta närbutikerna och närtjänsterna på ett nytt sätt. För små företag har konsumenternas köpbeslut en stor inverkan. 

Under våren använde finländarna mindre pengar än vanligt i synnerhet på de tjänster som coronarestriktionerna riktade sig mot, dvs. fritidssysselsättningar, restauranger och caféer. Däremot satsade man på välmående och bekvämlighet i hemmen, och digitala tjänster utnyttjades mer än tidigare. Hemmen blev en slags evenemangscenter, säger Anu Seisto, teamchef vid Teknologiska forskningscentralens (VTT) konsumentundersökning.

– I många hem inrättades en distansarbetsplats och en gymhörna och man började göra sådant som man tidigare anlitade utomstående, kommersiella tjänster för. Många var också tvungna att ta i bruk sådana digitala tjänster som man kanske inte tidigare känt tillräckligt intresse för, som att beställa mat på nätet, säger Seisto. 

Många hushåll måste också minska sin konsumtion när inkomsterna minskade till följd av till exempel uppsägning eller permittering.

Pauli Komonen, som forskar i Foresight-Driven Business Strategies vid VTT, säger att konsumenternas förtroende för ekonomin var historiskt lågt i april.

– När människorna upplever sin egen ekonomi som osäker i den nära framtiden koncentreras konsumtionen nästan enbart till det väsentliga, såsom dagligvaror och nödvändiga varaktiga konsumtionsvaror.

Konsumenternas köpbeslut håller företagen på fötter

När konsumenterna hålls hemma i stället för att vara i farten och spendera pengar känns effekterna särskilt i de små företagens kassa. 

– Småföretagen är en mycket heterogen grupp som omfattar både högteknologiska startup-företag och sympatiska caféer i hemkvarteret. Det som är gemensamt för dem alla är ändå att den enskilda konsumentens euro har en relativt sett mycket större betydelse än för stora företag, säger Komonen.

Under coronakrisen har betydelsen av konsumenternas köpbeslut för små företag hamnat i fokus och olika kampanjer har uppmuntrat till att välja inhemska produkter. 

Komonen gissar att undantagstillståndet gjorde det klart för människorna att det inte är någon självklarhet att det finns småföretag och närtjänster. Också en enkätundersökning som Jyväskylä universitet har gjort visar att människorna under coronakrisen har börjat uppskatta närbutiker och närtjänster mer än tidigare.

– Säkert har många nu på ett helt annat sätt tänkt på hur närtjänsterna ska kunna upprätthållas, säger Komonen.  

Genom sina egna köpbeslut kan man stödja företagarna i grannskapet och göra en insats för att främja den lokala välfärden. Det var till exempel många som under undantagstillståndet hämtade bakelser från ett närbeläget café eller köpte ett presentkort till damfriseringen i det egna kvarteret. Både Komonen och Seisto har lagt märke till att finländarna försöker ta hand om sina egna i sina konsumtionsvanor.

– Man kan notera en vilja att vända sig inåt både i fråga om hushållen och staterna. Det har uppstått ett nytt behov av att göra saker lokalt och inhemskt, säger Komonen.

– Under coronan har det talats mycket om gemenskap och om hur viktigt det är att ta hand om varandra. Jag tror att det har påverkat konsumenterna, säger Seisto.

Hur konsumerar vi efter coronan? 

I och med coronapandemin har många ifrågasatt sina konsumtionsvanor och, kanske för första gången, tänkt över vilken inverkan ens egna köpbeslut har. Seisto säger att krisen har tvingat oss alla att i någon mån fundera på våra konsumtionsvanor.

– Vad är verkligen nödvändigt och vad kan vi klara oss med? Trots att förändringarna inte varit så långvariga för alla så har många varit tvungna att exempelvis fundera på värderingar och ideal som gäller hållbarhet. 

Komonen anser att både konsumenterna och företagen nu tar sig en funderare: man tänker över hur man vill konsumera i framtiden.

– Vad är klokt, hållbart och förnuftigt med tanke på affärsverksamheten? Det lönar sig inte att fundera på hur man ska återgå till något gammalt normalt, utan snarare tänka på hur man bygger upp något nytt. Vad kan man som företag eller konsument lära sig och dra nytta av i denna situation? Hurdan framtid önskar vi oss?

Kirsi Rouhiainen, försäljningsdirektör vid Fennias företagstjänster, har märkt att helt ny företagsverksamhet har uppstått efter den första handlingsförlamningen. 

– Företag har grundats uttryckligen för lokala behov eller sett över sin egen verksamhet med tanke på att motsvarande situationer kan uppstå också i framtiden. 

Rouhiainen har också lagt märke till att servicen har fått allt större betydelse. Företagarna har gjort lyckade digitala språng och lagt ut service och produkter på nätet. 

– Företagen har sett över sina verksamhetsmodeller och allt mer ställt kunden i centrum. 

Både Komonen och Seisto tror att de nya konsumtionsvanor som folk tillägnat sig under coronan inte kommer att försvinna helt även om man lyckas få viruset under kontroll.

– Det är svårt att ändra sina rutiner men under pandemin var det helt nödvändigt eller starkt rekommenderat att göra förändringar. Under undantagstillståndet hann människor utveckla nya rutiner och vanor som kommer att ha effekt ännu långt framöver.